I dag inleds FNs konferens om biologisk mångfald. Det är lätt att tro att detta är något som berör ”andra”, men både du och jag kan göra mycket för en rikare biologisk mångfald.
Idag tipsar vi om Livfulla Trädgårdars både vackra och inspirerande skrift om 14 enkla sätt att gynna biologisk mångfald i trädgårdar.
Enligt SLU – Sveriges lantbruksuniversitet finns det drygt 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige, och än fler balkonger. Dessa utgör en stor potential för att främja den biologiska mångfalden.
Här är 14 enkla tips från den fina skriften som Livfulla trädgårdar har tagit fram.
– Välj rätt växt till rätt plats. Det ger en lättskött rabatt som kräver minsta möjliga skötsel. Dessutom blir soldyrkande växter gängliga och trista i skuggan och skuggväxternas blad bränns sönder om de placeras i direkt solsken.
– Plantera träd! De skänker skugga och absorberar värme under heta sommardagar. För den biologiska mångfalden är de superviktiga då de ger skydd, mat och husrum till tusentals olika insekter, men även fåglar, ekorrar etc. På våren är blommande träd en oersättlig källa till mat för pollinerare
– Älska dina daggmaskar – Allt trädgårdsliv börjar i jorden och för att få bra jord ska du göra daggmasken till din bästa vän. Ett enkelt sätt att bjuda in till vänskap är att mata dem med nedfallna löv. Lägg ett tjockt lager (10-20 cm) löv i rabatterna och låt ligga över vintern. Maskarna kommer genast sätta igång att smaska i sig löven och som tack bajsa ut utomordentligt näringsrik jord sk. hummus. Processen kan fortsätta långt in under vintern då lövtäcket isolerar och håller kylan borta.
Miljöförvaltningen i Stockholms stad har tagit fram en 52-sidig guide med mängder av tips hur du kan hjälpa den biologiska mångfalden i Stockholm kring din fastighet.
Till exempel:
– Insektshotell underlättar bostadssökandet för pollinerande insekter.
– Anpassa nattbelysningen. Då underlättar du för nattfjärilar och andra insekter som annars riskerar att bli utmattade när de söker sig till ljuskällorna.
– Låt det se lite risigt ut. Betydligt fler arter trivs i den ”ovårdade” ängen. Låt gräs och blommor växa vidare ett tag till och lämna gärna ett par högar med ris.
Biologisk mångfald handlar inte bara om avlägsna naturområden eller orörda skogar, det är lika viktigt i en storstad. På Stockholms stads sida hittar du saker som du kan göra för att gynna den biologiska mångfalden i just din stad.
Varannan vild! I november deltog en av våra medarebetare på kursen ”Nyansera Grönt” som arrangerades av Skärpa Studio AB i Lund. En av föreläsarna var Stina Linder som är landskapsarkitekt på Ekologigruppen AB. Stinas föreläsning hade temat ”Varannan vild” och lyfte behovet av att använda inhemska växter i våra planteringar. Pollen och nektar kan insekter och fjärilar ofta använda både från inhemska och mer exotiska arter men när det gäller föda till larver är de beroende av våra inhemska växter som värdväxter. Stina poängterade dock att detta inte behöver stå i konflikt till att även använda främmande arter.
Bild från Planter
”Varannan vild” tycker vi på Planter är en bra tanke att ha med sig när man projekterar gröna miljöer. I Planter kan man i nuläget använda filtret ”Inhemsk växt” och vi kommer framöver fylla på med mer information i våra texter. Fyra riktigt bra värdväxter som Stina lyfte fram är skogsek/bergek, sälg, hagtorn och röllika.
Äntligen blir konferensen av! Efter flera års inställda event är det dags.
Oysterseminariet 2022 vill att du ska överväga ett till synes enkelt idiom – mer eller mindre, eller helt enkelt lagom. Vad betyder det i kontexten av vår profession och för landskapsarkitekturen? En kompromiss eller ett val? En mellanväg eller två extremer?
Oyester-konferens 2022
Nya trender inom, landskapsarkitektur, stadsplanering och stadsutveckling använder sig av både omfattande och hisnande, liksom genialiskt subtila designstrategier som kombinerar gamla visdomar med nya innovationer. Vi ser djärva beslut som skapar effektfulla, storslagna projekt som tar itu med vår tids utmaningar såväl som genomtänkta initiativ som kan förändra vår sätt att tänka och leva våra vardagliga liv. I varje projekt måste vi bestämma var på dessa skalor det mest användbara tillvägagångssättet finns.
En lika viktig fråga varje år – bebyggd åkermark är för alltid förlorad. Varje gång som åkermark tas i anspråk minskar våra möjligheter att bli självförsörjande. Det har tagit tusentals år att bilda den jordbruksmark som vi har i Sverige idag och den använder vi för att bygga vallar utmed motorvägar med. När jordbruksmarken väl är bebyggd är den för alltid förstörd.
Egentligen är det förbjudet att bygga på denna typ av mark och det är bara i speciella fall som bebyggelse kan tillåtas. Besluten fattas av kommuner och varje gång det sker är det ett speciellt fall. Allra mest byggs det på åkerjord i Skåne, som har världens bästa åkerjord.
Enligt en ny rapport från Jordbruksverket exploaterades under åren 2016 till 2020 drygt 3 000 hektar jordbruksmark, motsvarande 6 000 fotbollsplaner. På den nivån har det legat de senaste 15 åren. Det mesta handlar om byggande av bostäder.
Våtmark är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och är viktiga för den biologiska mångfalden. Våtmarker bidrar till en mängd olika ekosystemtjänster som vi är beroende av. Eftersom de kan binda koldioxid spelar de dessutom en viktig roll i arbetet med att bromsa klimatförändringarna.
Bild från Pixabay
Några fördelar med våtmarker – Kan binda kol – positivt för klimatet – Positivt för den biologiska mångfalden då de är bland de mest artrika miljöerna i Sverige – Vid torka eller bränder – positiv påverkan då de behåller vatten i landskapet – Skapta för att hantera stora mängder nederbörd – positivt i regn- och smältperioder
Dessutom är flera våtmarker också attraktiva områden för oss människor som platser för friluftsliv, fågelskådning, skridskoåkning eller annan återhämtning.
