Myror ratar främmande contortatall! Ibland måste man älska forskare som tar sig tid att undersöka hur saker ligger till. För ca 50 år sedan, på 1970-talet introducerades den kanadensiska contortatallen i Sverige för att öka virkesproduktionen. Det finns i dag mer än 600 000 hektar contortatall i Sverige, men man har fortfarande liten kunskap om dess ekologiska effekter.
Ett storskaligt fältexperiment genomfördes med 15 parade bestånd av contortatall (Pinus contorta) och svensk tall tall (Pinus sylvestris) och nu har forskare undersökt contortaplanteringars påverkan på stackmyror.
Foto: Jörgen Wiklund, SLU
– Vår studie visar att stackmyrorna trivs sämre i planteringar av den kanadensiska contoratallen än i planteringar av svensk tall, säger Therese Löfroth, forskare vid SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, som lett studien. Forskarna drar sammanfattningsvis slutsatsen att vår inhemska tallskog är ett mer gynnsamt habitat för fler myrarter. Det beror troligtvis på att det är skuggigare och svalare i contortabestånd, det finns färre bladlöss som kan mjölkas på honungsdagg och de långa barren från contortatallen är inte bra byggmaterial i myrstackarna.
I Skåne är det meteorologisk vår och de första vårblommorna ger oss föraningar om värme och grönska. Först ut är vintergäck, snödroppar, krokus och tussilago.
Blåsippan, Hepatica nobilis, kommer vanligen först i april men i gynnsamma lägen kan de dyka upp redan nu. Blomman är vanligen blå men det förekommer även lilaröda, rosa och vita former. Sällsynt förekommer även dubbla blommor. Artnamnet nobilis är latin och betyder ädel.
Blomknopparna bildas året innan de ska blomma och så snart marken värms upp av vårsolen är de redo att slå ut. Efter blomning böjer blåsippan sina blomskaft mot marken. Då kan myror hämta frukterna som är försedda med köttiga bihang som myrorna gärna äter. På så sätt sprids fröna. Fjolårsbladen är vintergröna men vissnar bort på våren. Nya blad kommer när blomningen är över.
Blåsippan är en brynväxt som går utmärkt att odla. Den trivs på platser med sol under våren och halvskugga till skugga sommartid t.ex. under lövfällande träd och buskar. Jorden ska vara väldränerad, lätt fuktig, gärna kalkrik och humusrik. God tillgång på markfukt är speciellt viktigt på våren.
Blåsippan är fridlyst i hela Sverige men har olika strikta regler i beroende på län.
Vi träffas för att arbeta med planer och strategier och för att utveckla vårt digitala projektverktyget Planter vidare. För att effektivisera vårt arbete jobbar vi med olika mallar och granskar möjligheter och risker.
Till vår hjälp har vi underlag från AI-konsulten Eric Dutt från AI Sweden och vi tillbringar två dagar på Tjörn, hos Björholmens hotell och marina.
Intressant forskning visar att svenska träd är bättre för urbana småfåglar. Under en längre period har forskning bedrivits för att studera småfåglarnas val av bostad. Det visade sig att de föredrar inhemska träd framför icke-inhemska, troligtvis för att här finns det fler insekter.
Exempel på inhemska träd är ek, bok och björk. Främmande träd är, enligt definitionen forskarna använt i det här fallet, arter som har kommit till Sverige efter 1200-talet. Det innebär att arter som ginkgo, platan och hästkastanj räknas som främmande.
Forskarna har även vägt fågelungarna och upptäckt att de som bott i inhemska träd väger mer. Anledningen tros vara fler insekter och därmed bättre tillgång på mat.
”Om man vill höra mer fågelkvitter på våren tror jag valet av stadsträd är en viktig faktor. Ökar man antalet inhemska arter i parker och grönområden kommer våra småfåglar sannolikt att trivas bättre i staden”, säger Johan Kjellberg Jensen, doktorand i urban ekologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Bild_ Hasse Holmberg-TT
Lärdom för stadsplanerare
Amerikansk forskning, liknande den svenska, och som handlar om trädens ursprung kopplat till den lokala floran har visat att icke-inhemska träd i trädgårdar missgynnar både insekter och populationen av fåglar även där. Detta resultat bekräftas nu i den nya Lundastudien och expanderas till stadsmiljö. Att studien spänner över sju år gör resultaten tillförlitliga, menar Johan Kjellberg Jensen som inte ser någon anledning till att resultaten skulle skilja sig påtagligt mellan olika städer, åtminstone inte i länder med liknande klimat som Sverige.
– Jag hoppas att stadsplanerare och andra aktörer tar del av den här forskningen och att vi kan utveckla metoder för att säkerställa ett fungerande ekosystem i våra städer, säger han.
Förutom Lunds universitet har University of Helsinki, University of Glasgow och IFV Institute of Avian Research deltagit i arbetet.
Vi var med på LING-dagen i Alnarp och fick möjlighet att träffa både studenter och kollegor från branschen. LING-dagen är för blivande landskapsingenjörer och en möjlighet för dem att träffa företag och skapa kontakter. Vi företagare får inspiration och kan skapa nya nätverk.
Det blev en fin dag på Alnarpsgården och vi från Planter fick också chans att berätta lite mer om Planter, då en del studenter har svårt att hitta till projektverktyget.
Tack vare god hjälp från de svenska perennplantskolorna har nu samtliga perenner i projektverktyget Planter försetts med en övervintringsbokstav enligt det nya systemet.
A= Övervintrar pålitligt. A*= Övervintrar pålitligt i väldränerat läge. B= Övervintrar vanligtvis. B*= Övervintrar vanligtvis i väldränerat läge. C= Övervintrar ibland. C*= Övervintrar ibland i väldränerat läge. D = Övervintrar inte.
Tänk på att vid sökning i projektverktyget Planter välja ”sämsta tänkbara härdighet”.
Vid sökning på ex. härdighet C visas även perenner med bättre härdighet dvs A, A*, B och B*.
