EU ställer krav på att att alla medlemsländer övervakar tillståndet i miljön och de förändringar som sker. Arbetssätten behöver förändras då övervakningen påverkas av den snabba teknikutveckling och förändrade EU-regler.
En ny bok, Monitoring Biodiversity, har tagits fram på initiativ av forskare vid SLU. Boken beskriver EU:s krav på hur data om biologisk mångfald ska samlas in och redovisas, liksom metoder som tillmötesgår de nya kraven.
I boken beskrivs de nya krav som ställs på rapportering av biodiversitet, och redovisar samtidigt lösningar som hjälper dig att uppfylla de nya kraven. Avsikten är att boken ska fungera som referensverk både för studenter och för människor som arbetar med miljöövervakning nationellt eller på övergripande EU-nivå, säger Anna Allard, forskare vid avdelningen för landskapsanalys vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.
Övervakningen av biologisk mångfald och landskap genomgår snabba förändringar. Att ta hänsyn till människor, deras beteende och reaktioner är ofta bortglömda faktorer i miljöövervakningsprogram. Mycket av förståelsen kring vad som händer och varför vissa policybeslut aldrig får den effekt man hoppats på, kan beskrivas via datainsamling från de sociala vetenskaperna. Boken tar upp och diskuterar kring ett antal vanliga typer av datainsamling utifrån det sociala perspektivet samt ger exempel.
Nu har Blomsterfrämjandet valt årets pelargon för 2023 och i år blev det Moonlight ’Guido’. Denna pelargon har ett kompakt och sammanhållande växtsätt vilket gör att den passar lika bra ensam i en kruka som i en samplantering. Bladverket är läckert mörkgrönt och tillsammans med de djupt bordeauxfärgade blomställningarna ger det en effektfull kontrast till de orangeröda blommorna som är stora och halvfyllda.
Juryn beskriver Moonlight `Guido` som personlig, modern och retro och de syftar till dagens 70-talsinpirerade inredning där man gärna blandar teak med färger som mörkt grön, brunt och orange. Men oavsett inredningsstil kommer Moonlight `Guido` garanterat lysa upp vilket köksfönster eller vilken uteplats som helst!
I våra vardagsrum utomhus inreder vi i år gärna personligt med exempelvis blommor och blad i svarta toner som får Årets Pelargon att framhävas med sin spektakulära färg.
Blomsterfrämjandet – Årets pelargon 2023
Blomsterfrämjandet – Årets pelargon 2023
Juryn
Årets juryn består av Patrik Vilsmyr från Mäster Grön som representant för 30-talet trädgårdsmästare i Skåne, Björn Höjrup, företrädare för förädlarledet, Jonas Samuelsson, Rönne Trädgård som representant för den svenska odlarkåren LRF Trädgård och Lotta Ahlvar, trendanalytiker med lång erfarenhet från mode- och inredningsbranschen.
Myror ratar främmande contortatall! Ibland måste man älska forskare som tar sig tid att undersöka hur saker ligger till. För ca 50 år sedan, på 1970-talet introducerades den kanadensiska contortatallen i Sverige för att öka virkesproduktionen. Det finns i dag mer än 600 000 hektar contortatall i Sverige, men man har fortfarande liten kunskap om dess ekologiska effekter.
Ett storskaligt fältexperiment genomfördes med 15 parade bestånd av contortatall (Pinus contorta) och svensk tall tall (Pinus sylvestris) och nu har forskare undersökt contortaplanteringars påverkan på stackmyror.
Foto: Jörgen Wiklund, SLU
– Vår studie visar att stackmyrorna trivs sämre i planteringar av den kanadensiska contoratallen än i planteringar av svensk tall, säger Therese Löfroth, forskare vid SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, som lett studien. Forskarna drar sammanfattningsvis slutsatsen att vår inhemska tallskog är ett mer gynnsamt habitat för fler myrarter. Det beror troligtvis på att det är skuggigare och svalare i contortabestånd, det finns färre bladlöss som kan mjölkas på honungsdagg och de långa barren från contortatallen är inte bra byggmaterial i myrstackarna.
I Skåne är det meteorologisk vår och de första vårblommorna ger oss föraningar om värme och grönska. Först ut är vintergäck, snödroppar, krokus och tussilago.
Blåsippan, Hepatica nobilis, kommer vanligen först i april men i gynnsamma lägen kan de dyka upp redan nu. Blomman är vanligen blå men det förekommer även lilaröda, rosa och vita former. Sällsynt förekommer även dubbla blommor. Artnamnet nobilis är latin och betyder ädel.
Blomknopparna bildas året innan de ska blomma och så snart marken värms upp av vårsolen är de redo att slå ut. Efter blomning böjer blåsippan sina blomskaft mot marken. Då kan myror hämta frukterna som är försedda med köttiga bihang som myrorna gärna äter. På så sätt sprids fröna. Fjolårsbladen är vintergröna men vissnar bort på våren. Nya blad kommer när blomningen är över.
Blåsippan är en brynväxt som går utmärkt att odla. Den trivs på platser med sol under våren och halvskugga till skugga sommartid t.ex. under lövfällande träd och buskar. Jorden ska vara väldränerad, lätt fuktig, gärna kalkrik och humusrik. God tillgång på markfukt är speciellt viktigt på våren.
Blåsippan är fridlyst i hela Sverige men har olika strikta regler i beroende på län.
Vi träffas för att arbeta med planer och strategier och för att utveckla vårt digitala projektverktyget Planter vidare. För att effektivisera vårt arbete jobbar vi med olika mallar och granskar möjligheter och risker.
Till vår hjälp har vi underlag från AI-konsulten Eric Dutt från AI Sweden och vi tillbringar två dagar på Tjörn, hos Björholmens hotell och marina.
Intressant forskning visar att svenska träd är bättre för urbana småfåglar. Under en längre period har forskning bedrivits för att studera småfåglarnas val av bostad. Det visade sig att de föredrar inhemska träd framför icke-inhemska, troligtvis för att här finns det fler insekter.
Exempel på inhemska träd är ek, bok och björk. Främmande träd är, enligt definitionen forskarna använt i det här fallet, arter som har kommit till Sverige efter 1200-talet. Det innebär att arter som ginkgo, platan och hästkastanj räknas som främmande.
Forskarna har även vägt fågelungarna och upptäckt att de som bott i inhemska träd väger mer. Anledningen tros vara fler insekter och därmed bättre tillgång på mat.
”Om man vill höra mer fågelkvitter på våren tror jag valet av stadsträd är en viktig faktor. Ökar man antalet inhemska arter i parker och grönområden kommer våra småfåglar sannolikt att trivas bättre i staden”, säger Johan Kjellberg Jensen, doktorand i urban ekologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.
Bild_ Hasse Holmberg-TT
Lärdom för stadsplanerare
Amerikansk forskning, liknande den svenska, och som handlar om trädens ursprung kopplat till den lokala floran har visat att icke-inhemska träd i trädgårdar missgynnar både insekter och populationen av fåglar även där. Detta resultat bekräftas nu i den nya Lundastudien och expanderas till stadsmiljö. Att studien spänner över sju år gör resultaten tillförlitliga, menar Johan Kjellberg Jensen som inte ser någon anledning till att resultaten skulle skilja sig påtagligt mellan olika städer, åtminstone inte i länder med liknande klimat som Sverige.
– Jag hoppas att stadsplanerare och andra aktörer tar del av den här forskningen och att vi kan utveckla metoder för att säkerställa ett fungerande ekosystem i våra städer, säger han.
Förutom Lunds universitet har University of Helsinki, University of Glasgow och IFV Institute of Avian Research deltagit i arbetet.
