Vi var med på LING-dagen i Alnarp och fick möjlighet att träffa både studenter och kollegor från branschen. LING-dagen är för blivande landskapsingenjörer och en möjlighet för dem att träffa företag och skapa kontakter. Vi företagare får inspiration och kan skapa nya nätverk.
Det blev en fin dag på Alnarpsgården och vi från Planter fick också chans att berätta lite mer om Planter, då en del studenter har svårt att hitta till projektverktyget.
Tack vare god hjälp från de svenska perennplantskolorna har nu samtliga perenner i projektverktyget Planter försetts med en övervintringsbokstav enligt det nya systemet.
A= Övervintrar pålitligt. A*= Övervintrar pålitligt i väldränerat läge. B= Övervintrar vanligtvis. B*= Övervintrar vanligtvis i väldränerat läge. C= Övervintrar ibland. C*= Övervintrar ibland i väldränerat läge. D = Övervintrar inte.
Tänk på att vid sökning i projektverktyget Planter välja ”sämsta tänkbara härdighet”.
Vid sökning på ex. härdighet C visas även perenner med bättre härdighet dvs A, A*, B och B*.
Bland de växter som är gröna vintertid skiljer man på de som är städsegröna och de som är vintergröna. Vad är då skillnaden? Jo, städsegröna växter är gröna hela året och fäller inte bladen när nya blad kommer på våren. Vintergröna växter behåller bladen största delen av vintern men fäller dem under senvinter eller vår när de nya bladen kommer. Exempel på vintergröna växter är Ligustrum vulgare ’Atrovirens’ och Waldsteinia ternata. Exempel på städsegröna växter är Prunus laurocerasus, Rhododendron och de flesta barrväxter. Städsegröna växter behåller dock inte, som många tror, sina blad för evigt utan ett visst utbyte sker allt eftersom. Livslängden hos blad eller barr hos städsegröna växter är ofta 3–4 år.
Ligustrum-vulgare-Atrovirens
Skötsel av städsegröna växter
Värt att tänka på vid användning av städsegröna växter är att det sker avdunstning från bladen även vintertid. Detta kan resultera i torkskador när marken är frusen eftersom växten inte kan suga upp nytt vatten för att ersätta det som avdunstat. För att minska risken för torkskador placeras de städsegröna växterna med fördel i halvskugga och i skyddade lägen där de inte utsätts för uttorkande vindar. Om vårsolen är stark kan växterna dessutom skyddas med grankvistar eller säckväv. För att städsegröna växter ska ha de bästa förutsättningarna inför vintern bör de hunnit etablera sig ordentligt. Om hösten är torr kan det även vara bra att vattna ordentligt.
Lagerhägg – Prunus laurocerasus
En favorit bland de städsegröna bladväxterna är lagerhäggarna. De har kraftiga, läderartade, ofta glansigt gröna blad, väldoftande gräddvit blomning i maj-juni och svartröda bär som gärna äts av fåglar. Lagerhägg är relativt anspråkslös och tål ganska torra och sandiga jordar även om de föredrar friska till fuktiga, humusrika, näringsrika jordar med ett pH runt 7.
Lagerhägg har många användningsområden; som solitär vid entrén eller i rabatten, som tät häck eller som högre marktäckare eller som underplantering under träd. Vilken sort du ska välja beror på önskad funktion.
’Mount Vernon’ är en låg och bredväxande sort som passar bra som marktäckare. Den blir 30–50 cm hög och cirka 1 m bred. Härdig i zon 1–2(3). Även sorten ’Piri’ kan användas som lägre marktäckare. Sorten är långsamväxande och har ett kuddlikt växtsätt. Den blir ca 60–80 cm bred och hög och är härdig i zon 1–3.
Prunus-laurocerasus-Mount-Vernon
Till underplantering och högre marktäckning finns flera sorter att välja på.
Utöver klassikern ’Otto Luyken’ finns de bredväxande sorterna ’Cherry Brandy’, ’Mano’ och ’Van Nes’. ’Cherry Brandy’ har ett friskt grönt bladverk och bronsfärgad nytillväxt. Den blir ca 1 m hög och dubbelt så bred. Härdig i zon 1–2. ’Mano’ har dekorativa orangefärgade skott, blir ca 1 hög, 1,5 m bred och är snäppet härdigare än ’Cherry Brandy’, zon 1–3. ’Van Nes’ har avlångt elliptiska, glänsande mörkgröna blad och riklig vit blomning. ’Van Nes blir 1–1,5 m hög och rejält bred, 2–4 m. Härdig i zon 1–2.
Prunus-laurocerasus-Otto-Luyken
Prunus-laurocerasus-Mano
Till häck, solitär och grupp är numera sorten ETNA (’Anbri’PBR) storsäljaren.
ETNA har ett kompakt upprätt växtsätt, stora rundade blad och bronsfärgad nytillväxt. Sorten blir 1,5–2 m hög och 1–1,5 m bred. ETNA är förhållandevis härdig, zon 1–3. En sort i samma storlek som vi antagligen kommer få se mer av framöver är ’Absolute Choiz’ som odlas av Nygaards Plantskole i Danmark. Sorten har ett vasformigt habitus och stora, friskt gröna blad. ’Absolute Choiz’ har i försök visat sig vara den som klarar vinterfrost bäst. Den blir ca 1,5–2 m hög. Provodling pågår i zon 3–5.
Prunus-laurocerasus-Etna
Önskas mer högvuxna sorter till häck och grupplanteringar finns ’Herbergii’ och ’Schipkaensis Macrophylla’ som båda blir 2–3 m höga.
Mycket att välja på
I den här artikeln finns inte utrymme att presentera alla härliga, städsegröna bladväxter men nedan ser ni ett axplock som alla finns beskrivna växtplaneringsverktyget Planter. Dessvärre är städsegröna bladväxter sällan härdiga i höga zoner, men det finns desto mer att använda inom barrsegmentet. Inspireras och se till att få med någon eller några växter som ger trädgården eller anläggningen färg och liv även vintertid.
För fler förslag, se artikeln hos Gröna trender.
Artikeln publicerades i samarbete med Gröna trender och hittas här: Gröna trender.
På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet kartlagt hur näringslivet arbetar och följer upp sitt arbete med biologisk mångfald. Det visade sig att det finns stora skillnader mellan företag av olika storlekar och mellan företag som har direkt eller indirekt påverkan på den biologiska mångfalden.
Större företag har mer resurser att följa upp, vilket i sig inte är anmärkningsvärt, medan mindre företag behöver mer stöd i detta arbete.
Det är också intressant att se att företag som har verksamheter med direkt påverkan på biologisk mångfald, till exempel genom markanvändning som skogs- och jordbruk, har ofta ett mer etablerat arbete , och ibland även mål för biologisk mångfald som de följer upp. Företag som har verksamheter med mer indirekt påverkan på biologisk mångfald, till exempel genom sina leverantörskedjor eller via insatsvaror, har vanligtvis påbörjat det strategiska arbetet med biologisk mångfald och etablera en struktur för mätning och uppföljning men har en längre resa att göra.
Rapportens resultat visar också att många företag upplever att det finns en komplexitet i att mäta och följa upp påverkan på den biologiska mångfalden.
De åtgärder och aktiviteter som företag gör för att bidra till Sveriges miljömål är många. För att visa vad man faktiskt gör kan man ladda ner en COP-mall och presentera den i företagets hållbarhetsrapport eller på webben. På så sätt visar ni vad ni gör för att nå Sveriges miljömål.
Regeringens nationella miljömålssamordnare för näringslivet tog fram mallar så att företag årligen kan visa sitt arbete för miljömålen i miljömålsstrukturen.
The United Nations Biodiversity Conference (COP15) ended in Montreal, Canada, on 19 December 2022 with a landmark agreement to guide global action on nature through to 2030. Representatives from 188 governments have been gathered in Montreal for the past two weeks for the important summit.
Chaired by China and hosted by Canada, COP 15 resulted in the adoption of the Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework (GBF) on the last day of negotiations. The GBF aims to address biodiversity loss, restore ecosystems and protect indigenous rights. The plan includes concrete measures to halt and reverse nature loss, including putting 30 per cent of the planet and 30 per cent of degraded ecosystems under protection by 2030. It also contains proposals to increase finance to developing countries – a major sticking point during talks.
The stakes could not be higher: the planet is experiencing a dangerous decline in nature as a result of human activity. It is experiencing its largest loss of life since the dinosaurs. One million plant and animal species are now threatened with extinction, many within decades.
The Global Biodiversity Framework is adopted at COP 15. Photo by CBD
The GBF consists of four overarching global goals to protect nature, including: – halting human-induced extinction of threatened species and reducing the rate of extinction of all species tenfold by 2050; – sustainable use and management of biodiversity to ensure that nature’s contributions to people are valued, maintained and enhanced; – fair sharing of the benefits from the utilization of genetic resources, and digital sequence information on genetic resources; – adequate means of implementing the GBF be accessible to all Parties, particularly Least Developed Countries and Small Island Developing States.
We can only hope this will be something all will follow, and do all they can to fulfil.
About COP15
Healthy, biodiverse ecosystems sustain life on Earth. Despite the value nature provides, it is deteriorating worldwide – a decline projected to worsen under business-as-usual scenarios. From December 7-19, the world will gather for the UN Biodiversity Conference (COP15) in Montreal to strike a landmark agreement to guide global actions on biodiversity through 2030. The framework will need to lay out an ambitious plan that implements broad-based action across sectors addressing the key drivers of nature loss and ensure that by 2050, the shared vision of living in harmony with nature is fulfilled.
