Vintergrön eller städsegrön?
Bland de växter som är gröna vintertid skiljer man på de som är städsegröna och de som är vintergröna. Vad är då skillnaden? Jo, städsegröna växter är gröna hela året och fäller inte bladen när nya blad kommer på våren. Vintergröna växter behåller bladen största delen av vintern men fäller dem under senvinter eller vår när de nya bladen kommer. Exempel på vintergröna växter är Ligustrum vulgare ’Atrovirens’ och Waldsteinia ternata. Exempel på städsegröna växter är Prunus laurocerasus, Rhododendron och de flesta barrväxter. Städsegröna växter behåller dock inte, som många tror, sina blad för evigt utan ett visst utbyte sker allt eftersom. Livslängden hos blad eller barr hos städsegröna växter är ofta 3–4 år.
Skötsel av städsegröna växter
Värt att tänka på vid användning av städsegröna växter är att det sker avdunstning från bladen även vintertid. Detta kan resultera i torkskador när marken är frusen eftersom växten inte kan suga upp nytt vatten för att ersätta det som avdunstat. För att minska risken för torkskador placeras de städsegröna växterna med fördel i halvskugga och i skyddade lägen där de inte utsätts för uttorkande vindar. Om vårsolen är stark kan växterna dessutom skyddas med grankvistar eller säckväv. För att städsegröna växter ska ha de bästa förutsättningarna inför vintern bör de hunnit etablera sig ordentligt. Om hösten är torr kan det även vara bra att vattna ordentligt.
Lagerhägg – Prunus laurocerasus
En favorit bland de städsegröna bladväxterna är lagerhäggarna. De har kraftiga, läderartade, ofta glansigt gröna blad, väldoftande gräddvit blomning i maj-juni och svartröda bär som gärna äts av fåglar. Lagerhägg är relativt anspråkslös och tål ganska torra och sandiga jordar även om de föredrar friska till fuktiga, humusrika, näringsrika jordar med ett pH runt 7.
Lagerhägg har många användningsområden; som solitär vid entrén eller i rabatten, som tät häck eller som högre marktäckare eller som underplantering under träd. Vilken sort du ska välja beror på önskad funktion.
’Mount Vernon’ är en låg och bredväxande sort som passar bra som marktäckare. Den blir 30–50 cm hög och cirka 1 m bred. Härdig i zon 1–2(3). Även sorten ’Piri’ kan användas som lägre marktäckare. Sorten är långsamväxande och har ett kuddlikt växtsätt. Den blir ca 60–80 cm bred och hög och är härdig i zon 1–3.
Till underplantering och högre marktäckning finns flera sorter att välja på.
Utöver klassikern ’Otto Luyken’ finns de bredväxande sorterna ’Cherry Brandy’, ’Mano’ och ’Van Nes’. ’Cherry Brandy’ har ett friskt grönt bladverk och bronsfärgad nytillväxt. Den blir ca 1 m hög och dubbelt så bred. Härdig i zon 1–2. ’Mano’ har dekorativa orangefärgade skott, blir ca 1 hög, 1,5 m bred och är snäppet härdigare än ’Cherry Brandy’, zon 1–3. ’Van Nes’ har avlångt elliptiska, glänsande mörkgröna blad och riklig vit blomning. ’Van Nes blir 1–1,5 m hög och rejält bred, 2–4 m. Härdig i zon 1–2.
Till häck, solitär och grupp är numera sorten ETNA (’Anbri’PBR) storsäljaren.
ETNA har ett kompakt upprätt växtsätt, stora rundade blad och bronsfärgad nytillväxt. Sorten blir 1,5–2 m hög och 1–1,5 m bred. ETNA är förhållandevis härdig, zon 1–3. En sort i samma storlek som vi antagligen kommer få se mer av framöver är ’Absolute Choiz’ som odlas av Nygaards Plantskole i Danmark. Sorten har ett vasformigt habitus och stora, friskt gröna blad. ’Absolute Choiz’ har i försök visat sig vara den som klarar vinterfrost bäst. Den blir ca 1,5–2 m hög. Provodling pågår i zon 3–5.
Önskas mer högvuxna sorter till häck och grupplanteringar finns ’Herbergii’ och ’Schipkaensis Macrophylla’ som båda blir 2–3 m höga.
Mycket att välja på
I den här artikeln finns inte utrymme att presentera alla härliga, städsegröna bladväxter men nedan ser ni ett axplock som alla finns beskrivna växtplaneringsverktyget Planter. Dessvärre är städsegröna bladväxter sällan härdiga i höga zoner, men det finns desto mer att använda inom barrsegmentet. Inspireras och se till att få med någon eller några växter som ger trädgården eller anläggningen färg och liv även vintertid.
För fler förslag, se artikeln hos Gröna trender.
Artikeln publicerades i samarbete med Gröna trender och hittas här: Gröna trender.