Nu är det dags att rapportera in vårtecken. Du kan göra det 30 april-1 maj. Sidan är bara öppen för rapportering dessa två dagar, så skriv gärna in i almanackan!
Varför ska vi rapportera in vårtecken?
För att hjälpa forskarna att se vilka förändringar som sker i naturen. För att de ska kunna se klimatförändringar och om de sker. Vårtecknen kommer numera tidigare, men forskarna är mer osäkra på hur hösten förändras.
När växtsäsongen startar, slutar, och hur lång den är samt och andra händelser i naturens kalender är kopplade till grundläggande egenskaper hos ekosystemen. Till exempel påverkas utbytet av koldioxid och vattenånga mellan atmosfären och naturen om tidpunkten för lövsprickning och höstlövfärger ändras.
Forskarna undrar också hur samspelet mellan olika samspelande arter, t.ex. växterna och deras pollinatörer, påverkas om naturens kalender ändras. En förändring av naturens kalender får också effekt för landets alla pollen-allergiker eftersom både tidpunkten och längden på pollenperioden ändras.
Rapportera vilka växter som blommar eller har slagit ut: tussilago, vitsippa, sälg, blåsippa, hägg och björk.
Vi har lanserat en ny växtlista där du kan välja mellan 18 olika kategorier och skapa din egen växtlista. Du kan till exempel välja mellan storlek, cc, ljus, blomfärg. På så sätt får du med de värden som just din kund efterfrågar.
Den här typen av växtlista har efterfrågats av våra användare och vi är glada att ni hör av er och berättar om era önskemål. Det är på så sätt som vi kan växa och utveckla fler funktioner som underlättar ditt arbete.
Du hittar växtlistan under Teknisk specifikation.
PS. Om du inte ser den, prova att ladda om sidan. Det gör man genom att klicka på den pil som snurrar baklänges uppe i webbläsare, till vänster. Eller tryck F5 på din dator.
Sälg (Salix caprea). Ett av de första trädslagen som vandrade in efter isavsmältningen för 12000 år sedan. Trivs bäst i ängsmarker, hagar och skogsbryn i soliga lägen.
Ett underskattat träd: Sälg – Salix caprea 🌳 Sälg ligger inte på topplistan över de populäraste trädslagen men har många värdefulla egenskapen, inte minst när det gäller biologisk mångfald. 🐝
🐝 Salix caprea blommar tidigt och är därför viktig för våra pollinerande insekter. Den blommar på bar kvist, vanligtvis redan i april då det inte finns så många andra blommande växter. Därför blir den extra betydelsefull.
🐝 För att de nyvakna insekterna ska kunna överleva våren behöver de pollen och nektar och då är sälgen väldigt viktig. Nektar innehåller framför allt kolhydrater och pollen innehåller protein.
🐝 Sälgen är därför också viktig för nyanlända insektsätande fåglar som kommer tidigt på våren.
🐝 Den har också stor ekologisk betydelse då blad, blommor, knoppar, ved och bark är viktiga näringskällor för olika svampar, insekter och fjärilsarter.
För mer information, sök Salix caprea i Planter men bra information finns på flera ställen, bland annat hos Skogskunskap och Skogen i Skolan.
Stort engagemang för ekosystemtjänster Det finns ett stort engagemang hos svenska kommuner när det gäller att arbeta med ekosystemtjänster. Det visar en ny studie från Ekologigruppen AB. I projektet har Ekologigruppen intervjuat sex kommuner om deras arbete med ekosystemtjänster. Kommunerna har bland annat fått svara på hur ekosystemtjänster integreras i planprocesser och vilka arbetssätt och rutiner som används. Intervjuerna har sedan sammanställts och de viktigaste faktorerna i arbetet med att integrera ekosystemtjänster i planeringsprocesser identifierats.
Totalt har studien kommit fram till nio generella slutsatser. Slutsatser man menar andra svenska kommuner kan hämta inspiration från i sitt arbete. Två exempel på viktiga faktorer är kontinuerligt samarbete mellan förvaltningar och privata aktörer samt att ha tillgång till lättförståeligt och tydligt kunskapsunderlag.
Ekologigruppen AB poängterar att vi i framtiden behöver förstå att grönska är en del av stadens infrastruktur och att den behöver ges rätt förutsättningar för att fungera.
Talgoxe_hona – foto_Caroline Isaksson
– Det är också viktigt att förstå att uppvuxna träd och flerskiktade naturområden generellt sett har en högre kapacitet att leverera ekosystemtjänster, men de tar lång tid att etablera. Att anpassa nya bebyggelsestrukturer kring den natur och de ekosystemtjänster som redan finns är därför bättre, mer effektivt och billigare än att försöka få till ekosystemtjänster i efterhand.
Att vi människor förändrar både landskapet och klimatet känner vi till och man talar ofta om kriser och risker. Samtidigt visar forskare från SLU – Sveriges lantbruksuniversitet och deras kollegor i Storbritannien att antalet växt- och djurarter generellt sett ökar i olika miljöer.
Visst verkar det resultatet förvånande? Egentligen är det inte förvånande eftersom ofta är det samma arter som gynnas av förändringarna, vilket innebär att sammansättningen blir alltmer likartad. Andra mer specialiserade arter kan därmed ha försvunnit. Så därför kan det vara kris för biologisk mångfald samtidigt som antalet arter ökar lokalt.
Vi pratar gärna om fördelarna med att använda Planter och här är en fördel – du får en variation i dina växtförslag, vilket gynnar både arterna och de som tar sin föda från dessa växter. (Gratis testkonto: Skapa gratis testkonto)
Texten nedan är en artikel från nyhetssidan hos Sveriges Lantbruksuniversitet:
Människorna förändrar landskapet och klimatet. Ändå visar forskare från SLU och kollegor i Storbritannien att antalet växt- och djurarter generellt sett ökar i olika miljöer. Förvånande resultat? Egentligen inte. Ofta är det samma arter som gynnas av förändringarna, så sammansättningen blir alltmer likartad. Andra mer specialiserade arter kan ha försvunnit. Så det kan vara kris för biologisk mångfald samtidigt som antalet arter ökar lokalt.
Forskarna har använt data från Storbritannien. Där finns det en lång tradition med naturinventeringar, vilka kan användas för att spåra förändringar i biologisk mångfald över tid. Där finns också detaljerade markanvändningskartor från 1930-talet, och även långa tidsserier av väderdata. Tillsammans möjliggör dessa datakällor analyser av hur de två största hoten mot naturen – förlust av livsmiljöer och klimatförändringar – har påverkat den biologiska mångfalden.
De började med att göra vad som kan vara världens första riksomfattande jämförelse av historisk och modern markanvändning, och de identifierade stora förändringar.
– Precis som i Sverige har den största förändringen varit förlusten av naturbetesmarker och ängar, vilken i låglandet var över 90 procent, säger Alistair Auffret, universitetslektor i landskapsekologi på SLU. Dock har det jämfört med Sverige skett mindre igenväxning av gräsmarker i Storbritannien, där de flesta gräsmarker istället har plöjts eller gödslats.
Nästa steg var att se hur förlusten av livsmiljöer tillsammans med den gradvisa klimatförändringen har påverkat naturen. För detta använde forskarna fler än 20 miljoner observationer av växter, fjärilar och fåglar från naturinventeringar gjorda främst av allmänheten. Det visade sig att på de platser där miljön har förändrats mest har förhållandevis få arter försvunnit och antalet arter har faktiskt ökat inom alla artgrupper.
Foto Johan Pontén
– Även om det kan upplevas som konstigt att det kan bli fler arter lokalt samtidigt som det varnas om en global utrotningskris så är det faktiskt inte ett helt ovanligt resultat, säger Alistair Auffret. Men här har vi även kunnat koppla dessa mönster till förändringar i livsmiljöer och ökande temperaturer.
Det är inte så att miljöförändringarna är bra för den biologiska mångfalden. Oftast är det samma arter som gynnas, och det leder till att vi får artsamhällen som blir alltmer likartade med tiden. De arter som inte ”gillar” de nya omständigheterna på lokal nivå tenderar att minska nationellt.
– Biologisk mångfald handlar inte bara om antalet arter på en plats utan också om vilka arter som finns där, säger Teresa Montràs Janer, tidigare postdoktor på SLU som ledde en av studierna. Och ju mer variation desto bättre.
Den livsmiljö som bidrar mest till denna variation på nationell nivå är naturbetesmarker, trots deras dramatiska minskning. Bevarandet av dessa miljöer var viktig för de växter och djur som inte klarar sig i brukade och bebyggda miljöer.
– Nu ska vi i ett nytt projekt undersöka hur förändringarna i den biologiska mångfalden i både Storbritannien och Sverige har påverkats av naturvårdsinsatser, till exempel hur mycket arters utdöenderisk minskar när viktiga livsmiljöer skyddas, säger Alistair Auffret.
Det pratas mycket om vilka arter som är rödlistade eller hotade på nationell nivå. Mindre om vad som händer regionalt. Detta trots att situationen är oroande gällande många arter. Nu har dock Helsingborgs stad beviljats medel från Region Skånes Miljövårdsfond. Pengarna ska gå till att utveckla arbetet med att bevara lokalt hotade växtarter. Projektnamnet är “Från frö till planta”.
Under projektets gång ska det göras försök att bevara växtarterna i naturen. Genom att använda lämplig skötsel i naturområdena, men också genom att föröka dem med övervakad och kontrollerad odling. När plantorna växt till sig ska de planteras ut på lämpliga platser.
Ska integrera naturvård med odling
– Projektet blir ett sätt att slå samman och integrera naturvård med odling, säger Linda Hellberg, naturvårdare på Stadsbyggnadsförvaltningen.
Enligt Jakob Sandberg, biolog på Fredriksdal museer och trädgårdar, kommer den ena delen av projektet handla om att i första hand försöka gynna ungefär sex arter.
– Den andra halvan handlar om att lära oss hur man bäst odlar och hjälper de här växterna så att vi kan föra den kunskapen vidare. Tanken är att det ska vara möjligt för andra att repetera det vi gjort.
Exakt vilka växtarter som ska ingå i projektet är inte bestämt än. Backsippa kommer emellertid helt säkert att vara en av dem. Liksom kattfot.
– Backsippa har en bräcklig population i hela Skåne, säger Jakob Sandberg. Den har försvunnit från cirka hälften av alla platser sedan mitten av 1900-talet och på många av de kvarvarande platserna finns bara ett fåtal plantor.
Backsippa – bild: Erik Hansson
För kattfoten har det gått ännu sämre. Den är utdöd lokalt och riskerar att gå samma öde till mötes i hela Skåne. För att den ska komma tillbaka behöver den hjälp.
– Det är värt att testa, säger Jakob Sandberg. Förutsättningarna har förbättrats. Flera naturområden i Helsingborg har utvecklats mycket de senaste årtiondena och många gräsmarker har mycket bättre hävd nu.
