Archive

Litet klimatbidrag från våtmarker

Fjolårets arbete med att återväta utdikad torvmark omfattade förra året 21 kvadratkilometer och beräknas ha bidragit med ett minskat nettoutsläpp av växthusgaser med cirka 4 000 ton. Om de insatser som gjordes 2021 läggs till är det 6 500 ton utsläpp som stoppas varje år framöver.

Samtidigt är det en droppe i havet om man betänker att de totala utsläppen från utdikade torvmarker ligger på cirka 11 miljoner ton varje år.

På Naturvårdsverket ser man ändå positivt på utvecklingen.

Bild: Naturvårdsverket - Skvattram

Bild: Naturvårdsverket – Skvattram

– Om vi kan begränsa utsläppen av växthusgaser från dikad torvmark genom återvätning blir det lättare att nå både våra nationella klimatmål och våra åtaganden inom EU för markanvändningssektorn. För att lyckas behöver vi en kraftig upptrappning av återvätningen på rätt marker, säger Emma Bergman, handläggare på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Naturvårdsverket påpekar också att fokuset på utsläppsminskningar är relativt nytt och att återvätningen har andra positiva miljöeffekter bland annat vad gäller ökad biologisk mångfald.

För mer information: Naturvårdsverket

Artikeln är framtagen i samarbete med Miljö online.

Växtporträtt: Nejlikrot och humleblomster

Ibland seglar en viss växtgrupp upp och blir trendig. Ett exempel är Geum; nejlikrotssläktet, som aldrig varit hetare. Därför passar det bra med ett växtporträtt av dessa trevliga perenner inför årets växtsäsong.

De sorter vi oftast använder i parker och trädgårdar kallas trädgårdsnejlikrot. De är korsningar mellan olika arter av släktet Geum. Arterna kommer ursprungligen från olika tempererade områden på Norra Halvklotet, där de ofta växer längs bäckar och i alpina fuktängar. I Sverige är humlebloster, G. rivale, och nejlikrot, G. urbanum, vanligast. Sitt svenska namn har släktet fått på grund av att rötterna ofta doftar kryddnejlika. Både bladen och rötterna är faktiskt ätliga, men de används sällan.

Humleblomster, Geum rivale, växer vilt i hela Europa inklusive Sverige.

Humleblomster, Geum rivale, växer vilt i hela Europa inklusive Sverige.

Eftersom de olika namnsorterna har olika föräldrar kan växtsättet variera, men samtliga bär sina blommor på stänglar en bra bit ovanför bladverket, som ofta är frodigt och täcker marken bra. Vintertid är bladverket halvt vintergrönt. Som ofta när perenner är vintergröna innebär det knappast några estetiska fördelar, men ökar konkurrensförmågan mot ogräs på vårkanten. Blomfärgen är ofta varmröd, orange och gul, men rosa och olika brutna kulörer har börjat dyka upp mer och mer. Vissa sorter har enkla blommor, medan andra har dubbla eller fyllda.

Ett frodigt bladverk med uppstickande blomstänglar är det typiska växtsättet för de flesta sorter av trädgårdsnejlikrot. På bilden Geum ’Leonard’s Variety’; en korsning med humleblomster vilket syns på de nickande blommorna.

Ett frodigt bladverk med uppstickande blomstänglar är det typiska växtsättet för de flesta sorter av trädgårdsnejlikrot. På bilden Geum ’Leonard’s Variety’; en korsning med humleblomster vilket syns på de nickande blommorna.

Blomningen inträffar under försommaren mellan maj-juli, med variation från sort till sort. Med hjälp av så kallad ”putsning”; regelbunden avklippning av blommor som börjat vissna, kan blomtiden förlängas. Putsning är dock sällan rimligt inom grönyteskötsel med tanke på tidsåtgången. Tacksamt nog har många sorter faktiskt en spontan återblomning även utan putsning. I gynnsamt klimat kan vissa sorter fröså sig, men vanligare är att man måste samla in fröerna och odla dem i kruka första säsongen för att detta ska fungera. Tänk på att de lätt korsar sig; fröplantan blir kanske inte sortäkta.

Geum ’Mai Tai’ anses vara en av de bästa sorterna av trädgårdsnejlikrot på grund av härdighet och blomrikedom.

Geum ’Mai Tai’ anses vara en av de bästa sorterna av trädgårdsnejlikrot på grund av härdighet och blomrikedom.

Nejlikrot är lättodlad, men i stort sett alla arter och sorter ogillar torka sommartid och överskottsvatten vintertid, så välj en plats med normalfuktig till fuktig jord som inte är kompakterad. En hög mullhalt är ofta nyckeln till god jordstruktur. Om växtplatsen är lite väl torr syns det på bladverket som får torra kanter. Prova då att flytta plantorna till en rabatt med eftermiddagsskugga; där dunstar markfukten inte lika mycket. Annars är fullt soliga växtplatser att föredra. Närliggande gräsmatta kan avslöja ståndorten; är gräset grönt sommartid finns det markfukt, men blir det lätt stående vattenpölar kan det vara problem med dräneringen.

Geum ’Pretticats Peach’

Geum ’Pretticats Peach’

Vissa sorter av nejlikrot anses kortlivade. För att hantera detta kan man antingen räkna med att ersätta vissa plantor med jämna mellanrum, eller utföra regelbunden delning av plantorna i syfte att föryngra dem. Utan samlade odlingsförsök är det svårt att säga hur livslängden skiljer sig mellan sorterna. För att inte fastna i en onödig skötselrutin är det bäst att först prova utan några extra insatser och se hur det går. Det är trots allt inte så dyrt att ersätta perenner. För att slippa starta från noll kan man välja bland de sorter som odlas i solitärkvalitet; de är mycket större och kraftigare än vanliga perennplantor. Solitärperenner odlas oftare av buskplantskolor än perennplantskolor; fråga din växtleverantör vad de kan få tag på.

Geum coccineum ’Aurantiacum’ är en av de vanligaste äldre sorterna.

Geum coccineum ’Aurantiacum’ är en av de vanligaste äldre sorterna.

Trädgårdsnejlikrot är en perfekt perenn till rabatter med viltproblem; de brukar lämnas ifred. De övervintrar även bra i fleråriga urnplanteringar. Ett annat användningsområde som bidragit till trädgårdsnejlikrotens popularitet på senare år är inom Slow Flowers-rörelsen, vars syfte är att främja lokalproducerat, säsongsanpasat växtmaterial till blomsterbinderi. De många brutna tonerna i orange, svavelgult och rosa är vackra i kombinationer med både levande och torkat växtmaterial. I rabatter lyfter färgerna tillsammans med starkt blå och violetta perenner såsom stäppsalvia och nävor.

Artikeln är publicerad i samarbete med Gröna trender

Konferens: Creating Green Cities, 14-15 juni

Inom ramen för sitt ordförandeskap i EU lyfter Sverige frågor om gröna städer. Sverige bjuder in aktörer från hela Europa för att tillsammans dela kunskap och tänka nytt kring skapande av framtidens hållbara, vackra och inkluderande städer och samhällen.

Internationella målsättningar kan lättare nås genom att vi arbetar tillsammans. Det är viktigt att inkludera forskare likväl som aktörer från det offentliga, näringslivet och civilsamhället. Omställningen som vi står inför kan inte lösas enbart med teknik utan det är först när vi använder kulturella, sociala och estetiska värden i processerna som vi hittar långsiktigt hållbara, inkluderande och berikande lösningar.

Creating Green Cities

Creating Green Cities

Delta digitalt i EU-konferensen Creating Green Cities och lyssna på inspirerande talare och utbyt erfarenheter med kollegor från hela Europa.

Staden som Arena

Publika parker och [grönare] stadsrum 2023

Grönare stadsrum och stråk för människan, klimatet, biodiversiteten, hälsan och estetiken, det var temat på årets konferens av ”Publika parker och [grönare] stadsrum 2023”. Evenemanget hölls i Malmö på Slagthuset och det var många både svenska och internationella föreläsare närvarande. Vi från Planter ställde ut och träffade branschkollegor och andra deltagare från konferensen.

Vi träffade personal från bland annat Helsingborg, Jönköping och Kungsbacka kommun och fick möjlighet att visa vårt digitala projektverktyg och berätta om fördelarna med Planter.

Publika parker och [grönare] stadsrum

Publika parker och [grönare] stadsrum

 

En av föreläsarna var Andreas Kipar, arkitekt, landskapsarkitekt och stadsplanerare för den internationella landskapsarkitektstudion LAND, med kontor i Tyskland, Italien och Schweiz. Andreas Kipar har examen i landskapsarkitektur vid GHS-universitetet i Essen och i arkitektur och stadsplanering vid Politecnico i Milano, där han även har undervisat i Public Space Design sedan 2009. Han föreläser vid ett antal universitet, bland annat Neapel, Dresden, Venedig, Zürich, Versailles och Dortmund.

Andreas Kipar är upphovsmannen bakom modellen ”Raggi Verdi” i Milano, som kopplar samman olika områden i staden och gynnar en ”långsammare” rörlighet från centrum till förorterna. Denna modell, som är internationellt erkänd som banbrytande inom grön stadsplanering, har även haft efterföljande tillämpningar i bland annat Essen, Europas miljöhuvudstad 2017. Andreas Kipar har uppdraget att utarbeta urbana och stadsnära grönplaner i ett antal städer, inklusive Milano, Cagliari, Piacenza, Reggio Emilia och Essen, och att utveckla den strategiska planeringen i Ruhrbassängen, på Karstplatån, i Langhe, vid Gardasjön och på olika italienska öar.

Länk till webbsida

 

 

Ny bok om övervakning av biologisk mångfald

Ny bok om övervakning av biologisk mångfald

EU ställer krav på att att alla medlemsländer övervakar tillståndet i miljön och de förändringar som sker. Arbetssätten behöver förändras då övervakningen påverkas av den snabba teknikutveckling och förändrade EU-regler.

En ny bok, Monitoring Biodiversity, har tagits fram på initiativ av forskare vid SLU. Boken beskriver EU:s krav på hur data om biologisk mångfald ska samlas in och redovisas, liksom metoder som tillmötesgår de nya kraven.

I boken beskrivs de nya krav som ställs på rapportering av biodiversitet, och redovisar samtidigt lösningar som hjälper dig att uppfylla de nya kraven. Avsikten är att boken ska fungera som referensverk både för studenter och för människor som arbetar med miljöövervakning nationellt eller på övergripande EU-nivå, säger Anna Allard, forskare vid avdelningen för landskapsanalys vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

Övervakningen av biologisk mångfald och landskap genomgår snabba förändringar. Att ta hänsyn till människor, deras beteende och reaktioner är ofta bortglömda faktorer i miljöövervakningsprogram. Mycket av förståelsen kring vad som händer och varför vissa policybeslut aldrig får den effekt man hoppats på, kan beskrivas via datainsamling från de sociala vetenskaperna. Boken tar upp och diskuterar kring ett antal vanliga typer av datainsamling utifrån det sociala perspektivet samt ger exempel.

 

Monitoring Biodiversity

Monitoring Biodiversity

 

Här kan du beställa boken – > BESTÄLL

Årets pelargon 2023

En färgstark och rikblommande pelargon i krukan

Nu har Blomsterfrämjandet valt årets pelargon för 2023 och i år blev det Moonlight ’Guido’. Denna pelargon har ett kompakt och sammanhållande växtsätt vilket gör att den passar lika bra ensam i en kruka som i en samplantering.
Bladverket är läckert mörkgrönt och tillsammans med de djupt bordeauxfärgade blomställningarna ger det en effektfull kontrast till de orangeröda blommorna som är stora och halvfyllda.

Juryn beskriver Moonlight `Guido` som personlig, modern och retro och de syftar till dagens 70-talsinpirerade inredning där man gärna blandar teak med färger som mörkt grön, brunt och orange. Men oavsett inredningsstil kommer Moonlight `Guido` garanterat lysa upp vilket köksfönster eller vilken uteplats som helst!

I våra vardagsrum utomhus inreder vi i år gärna personligt med exempelvis blommor och blad i svarta toner som får Årets Pelargon att framhävas med sin spektakulära färg.

Juryn

Årets juryn består av Patrik Vilsmyr från Mäster Grön som representant för 30-talet trädgårdsmästare i Skåne, Björn Höjrup, företrädare för förädlarledet, Jonas Samuelsson, Rönne Trädgård som representant för den svenska odlarkåren LRF Trädgård och Lotta Ahlvar, trendanalytiker med lång erfarenhet från mode- och inredningsbranschen.

Blomsterfrämjandet – Årets pelargon 2023