Archive

Vårvinterns blommande växter: del 1

En lång blomsäsong i offentlig miljö har välgörande effekt på alla som passerar. Vår inhemska flora har dock ett väldigt långt vinteruppehåll; den kan inte hjälpa oss förkorta den långa, mörka vinterperioden. Med hjälp av växter som inte riktigt följer den svenska årsrytmen kan vi både förlänga hösten och tidigarelägga våren. I denna artikeln ska vi titta på några av de tidigaste vårväxterna.

Beroende på var i Sverige vi befinner oss kan fördelarna med supertidiga växter variera. I norra Sverige går våren snabbt, och de tidiga växterna kanske bara blommar en vecka tidigare än de senare vårväxterna. I södra Sverige kan det skilja nästan två månader mellan blomningen för en snödroppe och en pärlhyacint. Oavsett hur fort det går kan de tidiga växterna göra nytta för pollinatörer som råkat vakna och behöver mat.

Starttiden för blomning varierar mycket från år till år beroende på vintervädret. Tidiga växter faller ibland offer för ”falska” vårar som följs av en ny köldperiod. Oftast är det dock bara blomningen som tar skada. Då är det bara att hoppas på bättre tur året därpå. Äldre växtindivider har ofta bättre tolerans mot frost och kyla kring blomning, så det är värst de första åren.

Snödroppe, Galanthus nivalis

Snödroppe, Galanthus nivalis

Snödroppar är klassiska, viltsäkra vårtecken. Det finns massor med namnsorter, men för offentlig miljö passar den rena arten, Galanthus nivalis, eller den fyllda sorten ’Flore Pleno’ som blommar lite längre och har fylligare blommor. Övriga namnsorter hör främst hemma hos samlare.

Den som vill variera sig kan prova två andra vilda arter; Turkisk snödroppe, Galanthus elwesii, och Grön snödroppe, Galanthus woronowii. Turkisk snödroppe ser ut som en större variant av vanlig snödroppe. Grön snödroppe har stora, blanka olivgröna blad som ger ett exotiskt intryck. Blommorna är dock vita, trots det missvisande svenska namnet.

Snödroppar är känsliga mot uttorkning och kräver tidig leverans, senast i september. Ett dygns blötläggning av lökarna innan plantering kan underlätta etableringen. Om det misslyckas behöver man bekanta sig med branschbegreppet ”in the green”. Vissa torkkänsliga lökväxter etableras enklast på våren efter att de blommat, innan bladverket vissnar. Om din leverantör kan tillhandahålla snödroppar ”in the green” är det ofta den bästa lösningen.

VintergäckEranthis hyemalis, är en annan klassiker. Den är tacksam i många parker för sin tålighet mot tyngre, lite blöta jordar och är precis som snödroppen viltsäker. Tyvärr har dess knöl också problem med torkkänslighet och måste levereras tidigt och planteras direkt, gärna med blötläggning innan. Vintergäck kan även sås, men fröna är lika torkkänsliga som knölarna.

Om växtplatsen är torr kan det vara värt att testa Turkisk vintergäck, Eranthis cilicica, som inte kräver lika mycket markfukt som vanlig vintergäck.

Turkisk vintergäck, Eranthis cilicica

Turkisk vintergäck, Eranthis cilicica

En tidig knöl-doldis i Sverige är DvärgcyklamenCyclamen coum. Den kan odlas i Sverige minst upp till zon 4, men är mycket långsamväxande och har lite högre krav på dränering än snödroppe och vintergäck, så den har inte blivit lika känd. Det bästa sättet att etablera dvärgcyklamen är att köpa knölar eller krukade plantor och sätta dem på en växtplats där jorden sedan lämnas ostörd. Bäst placering är i sluttningar eller på annat sätt upphöjda växtbäddar under lövfällande vedartade växter. Om man inte har en sluttning eller upphöjd bädd är det viktigt att knölarna placeras under lövfällande växter som kan torka upp jorden sommartid.

Blomfärgen kan variera i toner av rosa till vitt eftersom många dvärgcyklamen i handeln är fröplantor. Det finns även sorter med olika färgtoner, bladmarmoreringar och andra bladeffekter. Lyckas man med en dvärgcyklamen kan man räkna med att även de andra sorterna fungerar fint. Eftersom de är så långsamväxande är det bäst att plantera sig till ett bestånd, hellre än att vänta på att de förökar sig naturligt.

Julrosor är ett uppskattat släkte med viltsäkra vinter- och vårblommande perenner. En fördel med julrosorna är att de upplevs blomma väldigt länge tack vare de yttre kronbladen som sitter kvar även när blomman går i frö. Det är endast den klassiska julrosen, Helleborus niger, som verkligen blommar på vårvintern, men eftersom den blivit mindre vanlig i odling på grund av svampproblem så känns det synd att inte nämna dess friskare släktingar, trots att de blommar senare på våren.

Hybridjulrosen, Helleborus x hybridus, har på senare år blivit jättepopulär med alla sina olika färgkonstellationer. De är lättodlade och tåliga i allt från torra, skuggiga lägen till full sol och bildar fina tuvor som pryder sin plats i perennrabatten även resten av året.

Även om de flesta julrosor har vintergrönt bladverk är det vanligt att man klipper ned dem på våren för att det övervintrande bladverker blivit fult efter vintersäsongen och för att blommorna ska framträda mer, precis som hos sockblommorna jag skrev om i förra växtporträttet

En annan typ av julrosor som blivit populära har det lite lustiga svenska namnet Föränderlig julros, Helleborus x ericsmithii. De känns igen på sina läderartade blad med glest taggiga kanter och gräddvita till brunrosa blommor. Den mest populära sorten heter ’Winter Moonbeam’ och har blivit en hit på grund av sitt dekorativa, vitmarmorerade bladverk. Föränderlig julros anses inte lika härdig som hybridjulros och vanlig julros, men prova gärna även om du arbetar längre norrut. En upphöjd rabatt underlättar övervintringen hos många perenner.

Vårljung, Erica carnea

Vårljung, Erica carnea

Vårljung är precis som dvärgcyklamen lite av en doldis jämfört med de andra växterna i artikeln. Den blommar rikligt och tidigt och förtjänar att användas mer. Vårljung behöver växa i väldränerat läge för att inte rötterna ska ruttna. Den föredrar relativt mager surjord, men klarar även andra jordar. Viktigast är dräneringen. En upphöjd rabatt med lite sandig jord är en bra växtplats. Vårljungen är vintergrön och bildar en fin kudde med barrliknande blad. Det är inte en perenn utan en låg buske, och skötseln liknar lavendelns; klipp in plantan årligen på våren eftersom den svarar dåligt på beskärning av äldre ved och lätt får ”kala ben” om den inte hålls efter.

Denna artikel har tidigare varit publicerad hos Gröna trender.

Fler förslag på vårvinterns blommande växter hittar du i den digitala tjänsten Planter.

Hopp för kulturträden ask och alm!

Hopp för kulturträden ask och alm!
Två trädslag som finns i många av våra historiska miljöer hotas starkt av svampsjukdomar. Det gäller ask och alm. Förutom att de har ett estetiskt högt kulturvärde bidrar de också till den biologiska mångfalden genom sina unika ekosystem. Några av våra främsta natur- och kulturträd, ask (Fraxinus excelsior) och alm (skogsalm Ulmus glabra och lundalm U. minor) riskerar att utrotas på grund av två invasiva svampsjukdomar, askskottsjukan och almsjukan.

Ett projekt som finansieras av Marie-Claire Cronstedts stiftelse har nu kommit ett steg närmare bevarandet av ask och alm. I projektet ”Bevara de svenska skogs- och kultur träden, ask och alm” har Åke Olson med kollegor vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, kunnat ta de första stegen i skapandet av en databas av träd som verkar vara resistenta mot respektive sjukdom. I inventeringen har forskarna letat efter resistenta träd med så stor genetisk diversitet som möjligt för att bygga en stark grund för ett bevarandeprogram.

Läs mer här!

 

Växter anpassar sitt lignin för att klara klimatförändringar

Ny forskning visar att växter anpassar sitt lignin för att klara klimatförändringar. Det är forskare vid Stockholms universitet som i en studie visar att växter använder sig av enzymer för att göra kemiska finjusteringar i ligninet, som finns i cellerna. Det gör att de kan växa och behålla vätskebalansen. Kunskapen kan bli viktig för att anpassa växter till klimatförändringarna.

Bild från forskning.se

Bild från forskning.se

Lignin är ämnen som finns i cellväggarna och binder ihop cellulosafibrer i växter. Med hjälp av lignin kan växter nå höga höjder, upp till 100 meter, och samtidigt hålla vattenbalansen i hela växten. Det här bidrar till att växterna både kan växa och  överleva vid klimatförändringar. Lignin är också en viktig kolsänka eftersom det lagrar cirka 30 procent av det totala kolet på jorden.

Resultaten skulle kunna tillämpas inom både jord- och skogsbruk för att välja ut växter med en ligninkemi som bättre står emot framtida klimatutmaningar.

Lär mer här: Forskning

Congratulations to the winner of Green Cities Europe Award!

Netherland won the price Green Cities Europe Award with the project “Greening & Biodiversity” i Alkmaar. They transformed hard, grey surfaces to soft, beutiful and green areas. Areas that are attractive for both humans and insects. Mini parks for biodiversity, a Quick-Win method to transform local urban spaces from grey into green.

Green-Cities-Europe-2022-The-Netherlands-award-9-earlier

Before transformation

Surrounded by polders and crossed by canals, Alkmaar is a charming Dutch city, famous for its cheese market. It is also a dynamic city, which chose a local pragmatic approach to address our current environmental challenges. Knowing that plant solutions are effective to fight urban warming, flooding risks and loss of biodiversity, Alkmaar is developing its “Greening & Biodiversity” program. In just a few months various neglected sealed spaces were transformed into local green oases.

Green-Cities-Europe-2022-The-Netherlands-award-1

After transformation

Read more about the award here: Green Cities Europe Award

 

Ovanligt ätbart – Vilka prydnadsväxter går att äta?

Det finns prydnadsväxter som är ätbara, det gäller bara att känna till vilka det är.  Vår kollega Jenny Nilsson föreläste under mässan Elmia Garden 2022 i ämnet. Här kan du se den i sin helhet. Seminariet heter ”Ovanligt ätbart – Vilka prydnadsväxter går att äta?”

Jenny använder Planter som utgångspunkt och söker via kategorin ”Ätlig”, som ger alla växter som går att äta men som inte alltid är så goda. Kategorin innehåller inte bara frukt och bär utan även andra växter så som ätliga skott, blad och rotdelar. Det Jenny gillar bäst är skotten för de kan man äta och oftast är de goda. Hon föreslår t.ex. humle som är goda att äta på våren som kan användas till mer än att tillverka öl.

En annan växt som omnämns är Aralia cordata,salladsaralia, en udda växt som går bra att äta men som även är dekorativ. En annan växt som också går att äta är liljor, vars rotdelar med fördel kan ätas. Även skotten på en lilja går också fint att inmundiga. Lyssna på seminariet för att ta del av fler fina förslag på ätbara växter.

Se hela seminariet här:

 

Du måste acceptera preferens- och statistikkakor för att se detta innehåll.

Hyacint – lika vacker till jul som till våren!

Hyacint – lika vacker till jul som till våren!

Så här i adventstider är vi många som njuter av de drivna hyacinternas rikliga blomning och ljuvliga doft. Men hyacinten är inte bara en julens blomma, den är också ett en fantastisk vårblommande lökväxt för rabatt och urnor. Hyacinten är lättodlad och trivs i sol-halvskugga på måttligt näringsrik, väldränerad jord. Fin att kombinera med till exempel penséer, balkansippor, narcisser, pärlhyacinter och tulpaner.

Hyacinthus orientalis, hyacint, är ursprungligen hemmahörande i de västra och centrala delarna av Asien. Där växer den på steniga, kalkrika sluttningar och klippor på upp till 2600 meters höjd. Den rena arten odlas inte som trädgårdsväxt utan det är förädlade, färgstarka sorter. Hyacinter har odlats i Europa sedan 1500-talet. Under 1600- och 1700-talet var hyacinten oerhört eftertraktad och priserna sköt i höjden. En enda lök av någon fylld exklusiv sort kunde kosta flera tusen kronor. Under 1800-talet sjönk dock priserna kraftigt.

Tips! Släng inte hyacinterna efter julen, spara dem svalt och mörkt och plantera ut när tjälen släppt. De kommer inte blomma till våren men förhoppningsvis nästkommande vår.

Sorter på bild: ’Fondant’ – rosa, ’Gipsy Queen’- aprikos/laxrosa, ’Purple Sensation’- lila, ’City of Haarlem’ – ljusgul