SLU – Sveriges lantbruksuniversitet: Plattmasken förbryllar: invasiv art med okända doftsignaler I de norra delarna av Europa sprider sig nu plattmasken Obama nungara snabbt, vilket skapar oro eftersom den livnär sig på den viktiga daggmasken. Ett forskningsprojekt på SLU – Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt hur lukter kan användas för att förstå och begränsa plattmaskens spridning.
Peter Witzgall, professor emeritus vid institutionen för växtskyddsbiologi, berättar att plattmaskarna både ser och hör dåligt utan de kommunicerar med dofter. Syftet med forskningsprojektet var att undersöka vilka flyktiga ämnen maskarna avger. Genom att kartlägga lukterna skulle fällor kunna utvecklas både för att kunna ge en bild av spridningen och för att bekämpa masken. Luktämnena från plattmasken Obama nungara samlades in och undersöktes.
Forskarna kunde konstatera att maskarna avger en stor mängd tidigare okända ämnen och det var oväntat svårt att identifiera dem. Hundar, med sina fantastiska egenskaper av att känna dofter, har tränats och Peter Witzgall säger: – Hundarna är fantastiska! De är tillförlitliga och kan till och med skilja mellan olika maskarter. Det kommer att ta många år innan man har lyckats identifiera vilka ämnen som är beteendeaktiva.
Fredagen den 22 maj 2026 är det Biologiska mångfaldens dag och det finns många aktiviteter runt om i landet man kan delta i. Den biologiska mångfaldens dag är både till för att fira den artrikedom som vi har i Sverige men även för att uppmärksamma att vi står inför en allvarlig situation om vi inte vänder utvecklingen när det gäller biologisk mångfald. 🐝🌸
Vi på Planter upplever att allt fler har kännedom om biologisk mångfald och att även näringslivet börjar inse värdet med biologisk mångfald. Många företag brottas dock med HUR de ska kunna visa vad de gör och VAD de ska rapportera i sin verksamhetsberättelse. Ett sätt är att rapportera är att använda Planter, där man enkelt skapar till exempel blomningsschema och schema för biologisk mångfald. 🌱
Runt om i landet pågår en mängd aktiviteter och en av våra kollegor ska delta i en fågelvandring i Borås Stad och även i ett skogsbad. 🐝
Vad ska du göra för att fira den Biologiska mångfaldens dag? 🐝
De nya reglerna för invasiva främmande växter i Sverige träder i kraft den 15 maj 2026. Samtidigt används flera olika kunskapsunderlag och riskbedömningar inom branschen, vilket väcker frågor kring hur växtval bör hanteras i praktiken. I dag råder en utbredd försiktighet i många projekt, där olika underlag tolkas och används på olika sätt beroende på sammanhang, uppdrag och ansvar. För att bidra till ökad tydlighet och gemensam förståelse medverkar Emma Hammarström och Rikard Anderberg från Ekologigruppen i webinariet, och de kommer att dela med sig av sin kunskap och erfarenhet kring frågor om invasiva främmande arter, riskbedömningar och hur regelverk kan förstås och tillämpas i praktiken.
Under webinariet beskriver Emma Hammarström och Rikard Anderberg hur lagstiftningen med Nationell lista och EU-förteckning samt olika nationella kunskapsunderlag, såsom Artdatabankens risklista, förhåller sig till varandra och vilken roll de spelar i arbetet med växtval och riskhantering. Webinariet fokuserar på hur olika typer av underlag används i praktiken och vilka avvägningar som behöver göras vid planering, projektering, produktion, inköp och förvaltning. Vi berör även frågor kring arter, sorter och hybrider samt hur man kan resonera kring växtval ur ett långsiktigt och hållbart perspektiv.
Webinariet riktar sig till alla som arbetar med växter inom offentlig eller privat sektor – exempelvis inom planering, gestaltning, produktion, inköp, förvaltning, försäljning eller kommunikation. Målet är att ge deltagarna en tydligare orientering i regelverk, riskbedömningar och hur olika underlag kan användas som stöd i framtida växtval och beslutsprocesser.
Vill du testa Planter efter webinariet kan du göra det i 4 veckor utan kostnad. Du förbinder dig inte till något utan vi ringer upp och frågar om du vill fortsätta. Tecknar du ett abonnemang så får du 15% rabatt första året.
Det kommer nya regler för invasiva främmande arter i Sverige och de träder i kraft den 15 maj 2026. Diskussionerna om invasiva arter är ett hett ämne och många gånger förs diskussioner med röd flagg och alarmistisk prägel. Det här leder till osäkerhet – vad gäller, vilken lista ska jag lita på, vilka växter kan jag välja?
Risklistan från SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, är den mest kända och tolkas av många ”som om den vore en lista över växter som snart blir förbjudna”. Det skapar förvirring, för både professionella växtanvändare och beställare samt trädgårdsägare – ska jag ta bort alla växter, får jag odla dem, får jag plantera dem överhuvudtaget, vad gäller? 🌱
Först och främst är det viktigt att förstå skillnaden mellan art och sort, vilket många beställare verkar sakna kunskap om. Du som verksam i trädgårdsbranschen vet att det är de rena arterna som finns på den nationella listan, inte sorter. Vi har förstått att många av er har problem med att beställarna är strikta och vill begränsa valet av växter, för man är orolig för att en sort ska bli invasiv, om än så om 50 år. Det kan tyckas märkligt men är samtidigt förståeligt, ur beställarens synvinkel, även om det begränsar urvalet oerhört. Här behöver ni hjälpa dem att nyansera bilden av växter och visa dem skillnaden. I den här artikeln som finns på Växtforums webbsida, hittar du bra och tydlig information som du gärna kan dela.
Vi skrev häromdagen om Rosa-rugosa rosor inne i Planter samt på sociala medier. De är INTE invasiva, det är bara den rena arten som är invasiv, det vill säga Rosa rugosa (vresros). Dock, det finns några som frösår sig men vetskapen om vilka är relativt okänd än så länge.(Arten vresros är invasiv men rugosa-rosor är INTE invasiva)
Läs och skicka artikeln från Växtforum vidare till ditt nätverk – viktigt att den här informationen sprids!
Syrenbusken är kanske landets allra vanligaste prydnadsbuske. I norr finner vi ofta hängsyren, ungersk syren och norrlandssyren, medan bondsyrenen och dess namnsorter; ädelsyrenerna, är vanligare i söder. I den här artikeln ska vi titta närmare på bondsyren och ädelsyren.
Bondsyrenen, Syringa vulgaris, växer vild i östra och sydöstra Europa. Den har odlads som prydnadsväxt i norra Europa sedan 1500-talet; först som lyxväxt för adeln och sedan mer och mer folklig. På 1800-talet var den spridd ut till minsta torp i Sverige. Namnet bondsyren kommer sannolikt härifrån. Den var anspråkslös, härdig och lätt att föröka med rotskott. Därför hade de fattiga bönderna möjlighet att odla den.
Bondsyren, Syringa vulgaris, är ljuslila och bildar ofta bestånd med hjälp av rotskott. Den vita bondsyrenen, Syringa vulgaris f. alba, har liknande egenskaper bortsett från blomfärgen.
Under 1800-talet började man aktivt förädla syrener för att få mer variation i färg och form. Dessa förädlade sorter kallar vi nu för ädelsyrener. De har ofta grövre grenverk än den rena arten, med relativt få förgreningar. Både blomklasarna och de enskilda blommorna är större, och vissa sorter har fyllda blommor. Doftstyrkan varierar från sort till sort.
Ädelsyrenerna var svåra att föröka med sticklingar och behövde därför ympas. Det görs än idag, men med hjälp av nya förökningsmetoder finns numera många sorter både rotäkta och ympade. Rotäkta ädelsyrener skjuter en del rotskott, men inte lika mycket som bondsyren, och rotskotten är sortäkta. Ympade syrener är mer beskedliga så länge plantan slipper stress. På en ympad syren är det viktigt att eventuella rotskott avlägsnas. Titta efter skott med annorlunda blad eller avvikande blomfärg och avlägsna dessa nere vid tillväxtpunkten. Många villaägare förundras över sin ”tvåfärgade” syren, men egentligen är det ett tecken på att grundstammen håller på att ta över. Avlägsna rotskotten i tid!
En ympad ädelsyren skjuter inte rotskott om den slipper stress. På bilden sorten ’Andenken an Ludwig Späth’ från 1883. Plantskolan Späth var en av två ledande syrenförädlare under 1800-talet.
Många olika arter har använts till grundstam genom åren, bland annat bondsyren, S. vulgaris, luddsyren, S. villosa, norrlandssyren, S. x henryi och ligustersyren, S. reticulata. Utomlands används även mer avlägsna släktingar som bredbladig liguster, Ligustrum ovalifolium och ibland rödask, Fraxinus pennsylvanica. Eftersom grundstammens härdighet påverkar plantans härdighet kan det vara riskabelt att importera ädelsyrener utan att veta vad de är ympade på.
Syringa vulgaris ’Norrfjärden’ E är en rotäkta ädelsyren med halvfyllda blommor och dekorativt färgspel från knopp till fullt utslagen blomma.
Egentligen heter både bondsyren och ädelsyren bara syren på svenska, men när vi pratar användning kan det vara bra att skilja dem åt. Ädelsyrener är lite sämre härdiga; de flesta klassas till zon 4 medan bondsyren klarar zon 6. Bondsyren är mer snabbväxande och konkurrenskraftig, men kan ta över lite för mycket på sikt. Ädelsyrenen växer långsammare och håller sig mer på plats, särskilt om den är ympad.
För dig som arbetar kustnära är bondsyren ett bättre val. Även om den kan få saltskador så är den tåligare än de ädelsorterna. I övrigt är samtliga tåliga, anspråkslösa buskar som trivs i de flesta soliga lägen som inte är vattensjuka eller har för lågt pH. Syrener föredrar normalt till lite högt pH och har god tolerand för kalkjordar. Större, rotäkta exemplar av ädelsyren är klassiska inslag på förskole- och skolgårdar. De är kraftigt byggda och tål markpackning och visst slitage eftersom de kan föryngra sig med sina rotskott.
Ädelsyrener som vackra Beauty of Moscow är en fröjd för ögat, samtidigt som de är tåligare än många andra storblommiga prydnadsbuskar.
Rotäkta syrener blir bra som friväxande häck, men med helt fri utveckling blir de kala längst ned. Plantera en lägre buske i framkant, eller planera för regelbunden föryngring. Ta ned några av de äldsta grenarna årligen för att slippa tjocka, kala stammar med blommor långt ovan huvudet. Föryngring görs med fördel på vårvintern. Annan beskärning är bäst att göra direkt efter blomning för att busken ska hinna sätta ny blomved inför nästa vår. Beskärning på vårvinter och JAS gör att den kommande blomningen uteblir ett år på de berörda grenarna.
En av de mer udda sorterna av ädesyren är ’Sensation’ från 1938 med vitkantade kronblad.
Den klassiska användningen för syren i privat och offentlig miljö är som en berså eller fond i närheten av en sittplats, men de blir även fina som solitärer eller i grupp. Kombinera gärna olika sorter för mer färg och upplevelse. Även pollinatörer uppskattar syrenerna. Fyllda sorter saknar ståndare och har därför inget pollen, men både enkla och fyllda sorter har nektar som fjärilar kan äta. Visste du att även vi kan äta syrenblommor? De kan användas på samma sätt som fläder för att smaksätta saft, honung och godis.
’Emilie Piper’ är en nylanserad Grönt Kulturarv-syren upptäckt i Norrköping med troliga anor från sent 1800-tal. Färgen kompletterar de klassiska vita och violetta sorterna med sina ljusrosa blommor och mörkrosa knoppar. Foto: Henrik Morin
En samlingsträdgård för syrener kallas syringarium. I Sverige finns ett syringarium i Kastalaparken i Kungälv med ett 50-tal sorter, och ett i Bergianska trädgården i Stockholm med ca 40 arter och sorter. Du som bor i närheten borde passa på och göra ett besök under andra halvan av maj när de blommar! En större samling med över 100 sorter finns hos Heides planteskole i nordvästra Danmark och syringarier av ännu högre ålder och dignitet finns i Östeuropas botaniska trädgårdar som Kiev, Tallinn, Chișinău och Moskva.
I syringariet på Heides planteskole i Danmark finner man både bekanta sorter och samlarobjekt som ’Siebold’; en udda sort med beigerosa blommor och bonsailiknande växtsätt.
Artikeln är skriven av Jenny Nilsson, Pantersnigeln, som tidigare arbetade hos oss på Planter Norden AB. Artikeln finns publicerad hos Gröna trender.
